Under hösten har jag ju varit en hel del i skogen och jag hade en tanke att slutet av året skulle jag bara arbeta med ett objektiv och ett format. Och så skulle ja ge dem till Patrik Larsson för kritik som vanligt.  Nu blev det ju inte riktigt så då objektivet i fråga inte fungerade som det skulle när det kom. Så istället så blev det ”bara” ett format där jag använt både gamla bilder och arbetat med en annan beskärning och nytagna för just detta tillfälle. är spännande och lite svårt att tänka i lite nya banor på det här sättet känner jag. Samtidigt nyttigt att efter jag funderat och knåpat med bilderna få Patriks tankar om dem. Så nästa gång blir det nog såsom jag tänkt för nu har ju objektivet till slut kommit. Men till dess fem kvadratiska från denna höst.

Som jag skrivit tidigare denna skog i Norra Kvill är magisk att bara få vandra runt denna lilla nationalpark är en ynnest och få en se en i princip av människan orörd skog. Nu är ju det inte riktigt sant det finns ju några få märkta stigar..  men så nära man kan komma en orörd skog här hemma i våra trakter. Men det finns ju problem också för de som vårdar denna nationalpark, granen sprider sig  och sakta men säkert tar över från tallen. En utmaning om jag förstår det rätt för de som ansvarar över nationalparken. 

Det finns en liten nationalpark i Småland som heter Norra Kvill.
Ett ställe med en helt fantastisk skog men även små gölar. Under hösten har jag haft haft möjligheten att vara där två gånger, en lyx jag kan unna mig nuförtiden. Härligt att kunna unna sig flera dagar i sträck och varje morgon gå upp i den mörka skogen och sedan bara vänta på ljuset samtidigt som man hör skogen och dess djur vakna till en ny dag. Som ett första smakprov det lilla intima landskapet i detta fantastiska landskap.

I de södra delarna av Fulufjäll går ju Göljån , det var här för en massa år sedan (1997) ett av Sveriges största regnoväder genom tiderna hände. Det orsakade ett jätteskred som drog med sig massor av träd. Allt slutade som ett jätte plockepinn.
Har du inte hört talas om detta tidigare ? Well berodde nog på att massmedia samma helg hade fullt upp med prinsessans Dianas död i Paris. 

Vill du veta lite mer om denna katastrof
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/1997-regnkatastrofen-pa-fulufjallet-1.12691

https://www.sverigesnationalparker.se/park/fulufjallets-nationalpark/upplevelser/spar-efter-ovader/

till slut så försvann ju dimman och ersattes av ett grått molntäcke , eller så var det som så att molnen bara var lite högre upp , vad vet jag ….

Ja som jag sagt tidigare det var ju en del dimma på Fulufjäll i början av den vecka jag var där, så det var ju bara och treva sig fram i tjockan längs bergskanten.
lite fler bilder från berget

För några veckor sedan var jag upp i Dalarna varav en stor del på / runt Fulufjäll. Denna nationalpark med sin fina natur.

När jag kom upp så var det dimma så utsikten var ju minimal men det gav chanser till annat foto en vanligt på denna plats. Bland annat så fastnade jag länge vid mossmarkerna och de små pölar till vatten som finns ganska nära Naturum och på vägen om man går den vanliga leden upp mot Njupeskärsfallet

Har ju varit en vecka uppe bland fjällen i Dalarna , mer om det en annan gång lite senare. När jag jag var där uppe fick jag inspirationen att ta den ”lilla” omvägen till bilskroten i Båstnäs strax söder om Töcksfors. Töcksfors detta köptempel för norrmän…
Har ju tidigare hört om Båstnäs och många gånger tänkt på att jag skall åka dit, nu till slut blev det gjort.
Här nean några av de bilder som jag fångade när jag gick där och strosade en söndag i oktober 

Sommaren börjar så sakta försvinna i denna sköna tid en del kallar höst
För mig är det en högtidstid med allt som händer i landskapet runt mig när det skiftar från sommarens gröna till den färgexplosion som sker när det gröna försvinner.
Så inte nog med att jag skall hinna med allt jag vill hinna med ..
Skall ju lära mig / utveckla mig  något också och i det är ju den fotokritik jag får varje månad ( eller ja det beror ju på hur snabb och aktiv jag är ) av Patrik Larsson. 
Så det är en högtidstund när kritiken kommer och jag lyssnar, värderar, kanske ändrar något ..
Mina fem bilder som Patrik har kritiserat och bedömt denna månad

Det som en del kallar höst men som man också kan kalla en sensommar är ju här nu. Jag har ju förmånen och delvis styra över min tid så har jag varit en del i Svartedalen den senaste tiden. Konstaterar att det massor av människor som är ute och plockar svamp. Själv är jag ju ingen svampkännare eller svampplockare.  Men kan ju försöka fånga dem med kameran kan jag ju göra trots det. Om jag skulle våga äta någon av dessa ? 

Snart blir det nog höst på riktigt då gäller det att vara  ute så mycket som möjligt ….